LESBOS - VÄGEN SOM INTE LEDER TILL ROM

Tänk att äntligen få köra runt i de kvarter där jag hör hemma, där jag känner mig trygg och van trots all min oerfarenhet... där jag styr min bil med säker hand trots att jag aldrig mer än i fantasin kört runt där... och nu är jag här, mitt i de kvarter som alla varnat mig för, där asvalten på vägarna sades vara svartaste svart, mörkaste mörkt.

Om du själv just nu qruisar runt där vid ett vägskäl och tar in på nån av de avtagsvägar där det är skyltat mot Lesbos, då, ja då har du bara nedförsbacke kvar i livet förstår du!!! Alltså nedåt i motsatts till uppåt! Mot mörker istället för mot ljus.

NOT!

För tänk vad fantastiskt lätt det går framåt på solbeströdda vägar. Framåt i motsats till bakåt!!! Från mörker mot ljus. Bilen har dessutom numer en lättad last och bensinåtgången blir mindre!
Inga vägar här ikring bär till Rom, så att få audiens hos Guds heliga språkrör i Vatikanen nu när det regnbågsfärgade linnet under kavajen är väl synligt, det kan bli liiiiite svårt!!!
Det kyrkans folk inte alltid förstår är att visst, Rom i all ära, men i Grekland ligger inte bara Lesbos, utan även Patmos och grottan man kan behöva gå in i för att få uppenbarelserna klara för sig. För att få sanningarna om livet och en själv på plats! För att diskutera TROSfrågan...
Så dit in gick jag och hade överläggningar med min Gud och mitt sanna inre som för tillfället var avskalat från all yttre påverkan (ja så gott det nu går) och vi kom fram till att jag är ganska ok och fortfarande värd kärleken. Min dubbla trosfascination till trots: JAG ÄR BEHÖRIG, åt båda håll!! :)
VILKEN BEFRIELSE att komma dit i sitt inre. Att äntligen känna sig integrerad med alla de spretiga delar som är jag.
Att känna sig HEL!!! Sluta kampen mot det inre och inse att där i grottan på Patmos hände något med mig precis som med Johannes och på något underligt vis så händer det alltid något fenomenalt med mig så fort jag kryper in i grottorna i Grekland. Just det ja, jag måste ju tipsa dig om grotta nr två där i grekernas rike: smultrongrottan på Lesbos! Men du får hitta din egen, för den jag har gör sig bäst när bara jag är där!!! ;)

Så hur var det med dig? Sitter du själv med kartan framför dig och har inre överläggningar om huruvida du skall till Rom eller Grekland?
Om du väljer en annan väg än den mot överheten i Rom, vet om att du inte är ensam!!
Vi är allt några som qruisat / qruisar runt ner mot Grekland med kristna tecken intatuerade på oss själva eller vårt fordon, som ett statement att vi har rätten att tillhöra, trots att vi kör mot Grekland och och inte Europavägen mot Rom. Vi kommer finnas där längs vägen, ibland vid en rasthållplats ibland fort och skyndsamt framåt!!!
Sviktar vi i tron på vår rätt så kan vi alltid dra på "I am fighting for you" av Sara Em på hög volym längs vägen mot Patmos och grottan. (Kolla in henne på youtube - du kommer hitta flera guldkorn i hennes texter!!!)

Sen efter ett tag bland grekerna kanske en och annan känner för att ta vägen till Vatikanen (som här får stå som bild för stora delar av kristenheten) och vidga vyerna hos befolkningen där. Men det torde inte vara så svårt för jag vet minsann att prästerskapet står närmare hbtq-folket än de utåt vill erkänna - och hur vet jag det, min lilla erfarenhet av den världen kan väl inte rimligtvis vara en indikator att räkna med....men i det här fallet är det ju busenkelt!! De bär ju klänning hela bunten!