REVOLUTION

Så har då min längtan efter att vara mig själv fullt ut tagit överhanden - fuck skolboken säger jag idag!!!!
Jag och min gamla erkända, väl beprövade och emellanåt prisade skolboksklokhet och logik blir fullständigt borttacklade från sidan av de bubblande känslorna i mitt inre.(DET har jag iaf lärt mig genom detta!!! Fuck skolboken och genomför en känslornas revolution!!!!Skrik ut det istället för att agera gammal logik, skrik ut rätten att vara du!!!......... och detta skriver jag inom parantes...nej BASTA!!!! Ut ur parantesen, ut med sanningen utanför garderoben )
"-JAG ÄR KÄR I EN TJEJ!!!!!! "
Och jag skiter i om det inte passar sig för alla öron, det är ändå inte mina öron, jag skiter i om det blir konsekvenser av det för befrielsen att äntligen vara sann och dessutom fått uppleva revolution med bruden med huden, det gör mig så hel, så lugn...
Det var logiken från de bokstavstroende som talade där under så många år, men de håller på att förlora brottningsmatchen...
Tänk hur fantastiskt det varit att få uppleva något som tar överhanden, som sveper med en, som gör att man inte fungerar som vanligt.
En kärlek / förälskelse som är så utanför vad man kan styra eller kontrollera...
Wow!
Och jag säger det igen: FUCK logiken!!!! Känslornas revolution!!!!!
Iallafall här säger jag det, med dataskärmen kvar som betryggande skydd mellan mig och verkligheten.*ler*
Men någonstans skall allt börja... och fröet är planterat för länge sen och har tom börjat rota sig!!!! Och jag kommer fortsätta ge plantan näring, det vet jag!!!
Inget är som förr. Allt är förändrat!!Allt är lättare och ljusare!Allt är svårare och mörkare!För jag följde konventionen och gifte mig... med en man! Som jag älskar! Som är min bästa vän...

LESBOS - VÄGEN SOM INTE LEDER TILL ROM

Tänk att äntligen få köra runt i de kvarter där jag hör hemma, där jag känner mig trygg och van trots all min oerfarenhet... där jag styr min bil med säker hand trots att jag aldrig mer än i fantasin kört runt där... och nu är jag här, mitt i de kvarter som alla varnat mig för, där asvalten på vägarna sades vara svartaste svart, mörkaste mörkt.

Om du själv just nu qruisar runt där vid ett vägskäl och tar in på nån av de avtagsvägar där det är skyltat mot Lesbos, då, ja då har du bara nedförsbacke kvar i livet förstår du!!! Alltså nedåt i motsatts till uppåt! Mot mörker istället för mot ljus.

NOT!

För tänk vad fantastiskt lätt det går framåt på solbeströdda vägar. Framåt i motsats till bakåt!!! Från mörker mot ljus. Bilen har dessutom numer en lättad last och bensinåtgången blir mindre!
Inga vägar här ikring bär till Rom, så att få audiens hos Guds heliga språkrör i Vatikanen nu när det regnbågsfärgade linnet under kavajen är väl synligt, det kan bli liiiiite svårt!!!
Det kyrkans folk inte alltid förstår är att visst, Rom i all ära, men i Grekland ligger inte bara Lesbos, utan även Patmos och grottan man kan behöva gå in i för att få uppenbarelserna klara för sig. För att få sanningarna om livet och en själv på plats! För att diskutera TROSfrågan...
Så dit in gick jag och hade överläggningar med min Gud och mitt sanna inre som för tillfället var avskalat från all yttre påverkan (ja så gott det nu går) och vi kom fram till att jag är ganska ok och fortfarande värd kärleken. Min dubbla trosfascination till trots: JAG ÄR BEHÖRIG, åt båda håll!! :)
VILKEN BEFRIELSE att komma dit i sitt inre. Att äntligen känna sig integrerad med alla de spretiga delar som är jag.
Att känna sig HEL!!! Sluta kampen mot det inre och inse att där i grottan på Patmos hände något med mig precis som med Johannes och på något underligt vis så händer det alltid något fenomenalt med mig så fort jag kryper in i grottorna i Grekland. Just det ja, jag måste ju tipsa dig om grotta nr två där i grekernas rike: smultrongrottan på Lesbos! Men du får hitta din egen, för den jag har gör sig bäst när bara jag är där!!! ;)

Så hur var det med dig? Sitter du själv med kartan framför dig och har inre överläggningar om huruvida du skall till Rom eller Grekland?
Om du väljer en annan väg än den mot överheten i Rom, vet om att du inte är ensam!!
Vi är allt några som qruisat / qruisar runt ner mot Grekland med kristna tecken intatuerade på oss själva eller vårt fordon, som ett statement att vi har rätten att tillhöra, trots att vi kör mot Grekland och och inte Europavägen mot Rom. Vi kommer finnas där längs vägen, ibland vid en rasthållplats ibland fort och skyndsamt framåt!!!
Sviktar vi i tron på vår rätt så kan vi alltid dra på "I am fighting for you" av Sara Em på hög volym längs vägen mot Patmos och grottan. (Kolla in henne på youtube - du kommer hitta flera guldkorn i hennes texter!!!)

Sen efter ett tag bland grekerna kanske en och annan känner för att ta vägen till Vatikanen (som här får stå som bild för stora delar av kristenheten) och vidga vyerna hos befolkningen där. Men det torde inte vara så svårt för jag vet minsann att prästerskapet står närmare hbtq-folket än de utåt vill erkänna - och hur vet jag det, min lilla erfarenhet av den världen kan väl inte rimligtvis vara en indikator att räkna med....men i det här fallet är det ju busenkelt!! De bär ju klänning hela bunten!

DON´T BITE THE APPLE!!!

"Don´t bite the apple, don´t bite the apple Angelica", sa hon ofta till mig min brasilianska vän.
Gäller det frukt generellt? För där i min lilla pärla, precis när jag rullade ut på autostradan och började min qruiserbana, då när bruden med mjölkhuden lite blygt satte sig i skinnsätet bredvid mig, så gav hon mig den första smultronkyssen...(Eller ok, jag mer eller mindre stal den från hennes nervösa läppar). Den enl kyrkans lag förbjudna frukten gick sen från det lilla smultronet till att med tiden bli en hel skål med exotisk fruktsallad.

Fick tag på något häromdagen, förutom de underbara fruktkyssarna så fick jag även juveler och insikter.

Vi måste börja med juvelen, diamanten.
Plötsligt är hon där igen och ber mig vända tillbaka för att hämta henne.
Jag tvärnitade och vände så däcken skrek men jag ännu högre, i glädje över att hon var tillbaka.

"Min lilla dansös kom snurrandes tillbaka in i min famn, trollband mig ytterligare och försvann".

Det är den dans som blivit signifikant för oss...

Och visst, hon stod där, tillbaka hos mig igen, med sitt ljuvliga leende. Glad och förvissad om vår färd framåt.
Den må då kännas lite förbjuden, min förälskelse, men den trotsar alla de lagar, regler och hinder som möter den... hela tiden, om och om igen bevisas det... om och om igen!
Vi tycks inte kunna undvika att fylla på varandras danskort.
Det gick att hitta henne igen där vid hållplatsen som också kan benämnas garderoben och kamp med heteronormen.

Den insikten som kommit över mig handlar om att hennes garderober (ja, plural), ser väldigt olika ut, alltifrån en stor mastodontliknande a´la Narnia till en egenhändigt monterad från Jysk. Vissa är svåra att ta sig ut ifrån, andra lättare... Just nu befinner hon sig nog i en från Ikea tror jag... Mellankvalitet....
Undrar just om jag får plats med hela garderoben i min lilla bil... Det är klart kör jag nedcabbat kanske...
Nja, förresten...det bli tung last att ha med sig, så jag tvekar.... Men jag vet ju vad som väntar där inne och vid den tanken blir jag likt en fullfjädrad optimist och ser att ALLA hennes olika garderober med lätthet går att stuva in i min tvåsitsiga lilla bil - utan bekymmer!!!!! Narnia, Jysk, Em, Ikea, Svenska hem,... you name it!!! In med dem bara!!! Vi skall nog få bilen attt rulla framåt...
Nån sa till mig att förälskelsen overridar alla andra system av logik, intellekt, sans och balans.... njaä... tror du...... =)
Men det är klart, med tanke på att jag själv fortfarande har en liten garderob på släp så kanske min tro på detta projektet kan benämnas med övertro. Men nu är ju jag i och för sig troende...och tron har ju tom förmågan att flytta berg har jag hört.
Men shit, vi dealar med fucking Kilimanjaro här! Ge en kvinna en chans!!!!
Funderar om jag skall gå in i en mer butchig roll och ta fram storsläggan från garaget och gå loss på garderobsväggarna...Men det är kanske inte den bästa taktiken...
Nej hon måste själv komma fram till att hon inte vill dansa tryckare kramandes heteronormen där inne i den trånga lilla garderoben. Sen kan hon komma till en annan danspartner och en annan typ av dans...
Det jag vet är att den dagen hon är redo att lämna garderoberna bakom sig så kommer hennes honung vara producerad i det fria, med bättre råvaror och bli än mer underbar i sin slutprodukt.

Så har en tanke börjat gro att det bästa vore kanske att lämpa av alla garderober och att hon får skaffa sig en egen bil om hon tar sig ut och komma ifatt mig när hon är mogen för min mer fria framfart.

Men säg den människa som skulle undvika att gå till himmelriket om hon visste vart det låg...Och som den lilla prästwannabe jag ju är så kan jag svara med lätthet.
Räcker att hon ler mot mig så står jag där och kavlar upp ärmarna, tar i och sliter för att få in alla dessa garderober i kupén...
Snälla nån, var mitt förnuft så jag kan hantera situationen som den kloka individ jag ju egentligen är.... ;)

På tal om teologi... min brasilianska vän sa ju alltid till mig:"Don´t bite the apple, don´t bite the apple"!
Och eftersom jag inte lyssnat på hennes råd att inte ta den frukt som är lite halvt förbjuden, så får jag stilla tugga i mig konsekvenserna också, med en baklastad bil. Men det är trots allt en brud liggandes där nånstans bland allt trä, fast hon kikar bara fram på måndagar mellan kl tio och ett.... ;)
Men aj aj aj... Sötman i hennes fruktkyssar gör att jag inte kan hålla mig därifrån. Den gör mig också säker på att jag skall fortsätta köra framåt längs autostradan, gör mig säker på mig själv som flatan på väg på gatan. Så gasen får kommandot av min sandal och jag rattar vidare. Lugnad och trygg i att min väg är framåt.

Att bestrida teologin som presenteras i detta inlägg, det blev och blir även här kommande kapitel för min del...